Det finns mer än en miljon kända insektsarter i världen. Mer än hälften av alla kända arter i världen är insekter. Insekter har alla möjliga färger, former och storlekar. Men, vad är en insekt äntligen? Detta är en viktig fråga, eftersom begreppet ”småkryp” omfattar även andra smådjur.
En guldstekel - en vacker insekt som visar insekternas delar.
Vad är typiska kännetecken för insekter?
Insekter har tre kroppsdelar. De tre kroppsdelarna är huvud, mellankropp och bakkropp.
Insekter har sex ben. Dessa ben är kopplade till mellankroppen och inte till bakkroppen som i många tecknade serier!
Insekter har vingar. Vanligtvis har insekter två par vingar, men det finns arter med ett par (t.ex. flugor) eller utan vingar (t.ex. några myror). Till skillnad från andra djurgrupper har insekterna sina vingar utöver benen.
Insekter har fasettögon. Dessa ögon består av många små delar, så kallade ommatidia. Fasettögon har ofta en stor synvinkel och de är väldigt bra på att upptäcka rörelser. Vissa insekter kan se färger som är osynliga för oss, t.ex. ultraviolett.
Insekter har ett par antenner (= känselspröt) som är kopplade till huvudet. Med hjälp av antennerna kan insekterna lukta, smaka, känna beröring och upptäcka mycket mer.
Insekter har ett hårt exoskelett (= yttre hudskelett). Exoskelettet ger struktur och skyddar insekterna. Insekter har inga ben inuti kroppen. När insekterna växer tappar de sitt gamla exoskelett.
Insekter genomgår en process som kallas metamorfos. Det innebär att de unga insekterna (larverna) förvandlas till vuxna insekter, som ofta ser väldigt olika ut. Fördelen med metamorfosen är att larver och vuxna insekter äter olika saker och kan även leva i olika miljöer (t.ex. lever fluglarver i vatten, vuxna flugor lever på land).
Det latinska ordet insectum betyder "skära i”, eftersom insekternas kroppen skäras i tre delar.
De flesta tänker på spindlar och fästingar när de tänker på insekter. Spindlar och fästingar är dock inga insekter! Några uppenbara skillnader är att de har åtta ben och inga vingar.
Benen kan vara mycket olika i storlek och form. Gräshoppor har till exempel "hoppben" och kan hoppa ungefär 20 gånger sin kroppslängd - tänk att du skulle kunna göra det!
Vingarna kan vara tunna och genomskinliga (flugor, bin), härdade och glänsande (skalbaggar) eller ha fjäll (fjärilar).
Insekter ser mindre tydligt än vad vi gör. Du kan föreställa dig deras syn som en mycket "pixlig" bild. Insekternas sätt att se världen skiljer sig mycket från hur vi ser den!
Insekternas antenner kan vara mycket olika i storlek, form och funktion. Vissa hanfjärilar kan "känna lukten" av honorna på flera kilometers avstånd!
Insekternas betydelse
Gillar du choklad eller söta frukter? Eller tycker du om fiske eller blommornas skönhet? Hur som helst så finns allt detta tack vare insekter. Varför? Ta reda på hur insekterna bidrar till ditt dagliga liv och till miljön. Insekternas betydelse kan lätt förstås med hjälp av de 5 P:na på engelska:
Pollinators (=pollinatörer)
Prey and Predators (=bytesdjur och rovdjur)
Physical decomposers (=fysiska nedbrytare)
Progress in science and technology (=framsteg inom vetenskap och teknik)
Provide Pleasure (=ger nöje)
1. Insekter är de viktigaste pollinatörerna (pollinators)
Insekter är de viktigaste pollinatörerna (pollinators): Vi behöver dessa insektspollinatörer för att få äpplen, jordgubbar, tomater och många andra frukter och grönsaker. Till och med kakao, som är huvudingrediensen i choklad, kräver insektspollinering. En allmän tumregel är att ungefär en tredjedel av den mat vi äter kräver insektspollinering. En stor majoritet av de vilda växtarterna behöver också insekter för pollinering för att producera frukter och frön, så att de kan föröka sig.
2. Insekter är viktiga bytesdjur och rovdjur (prey and predators).
Det betyder att de är mat för många fåglar, reptiler eller till och med fiskar. Många insektsgrupper är också viktiga rovdjur (predators) som äter andra mindre djur. På så sätt "kontrollerar" insekterna också antalet andra insekter som du kanske tycker är irriterande (t.ex. myggor, bladlöss). Som bytesdjur och rovdjur är insekter en viktig del av näringsväven i nästan alla ekosystem.
3. Insekter är viktiga som fysiska nedbrytare (physical decomposers)
Det betyder att de bryta ner döda organismer, matavfall eller till och med djurens bajs. Nedbrytningen sker ofta tillsammans med svampar eller bakterier. Nedbrytningen är ett viktigt steg i livets kretslopp eftersom den för tillbaka mineraler till jorden, så att andra organismer kan ta upp dessa mineraler igen. Att livnära sig på döda organismer och bajs kanske låter äckligt för oss, men utan dessa insekter skulle en promenad i en park eller i en skog vara full av döda kroppar och en massa sk*t.
4. Forskning på insekter leder också till stora framsteg (progress) inom vetenskap och teknik
En stor del av vår kunskap om arv och genetik bygger på forskning på insekter - forskning på en liten fluga har redan vunnit flera Nobelpris! Ny forskning visar att vissa insekter till och med kan smälta plast, vilket skulle kunna bidra till att lösa det pågående avfallsproblemet. Vissa insekter tillhandahåller också ämnen som kan användas för att tillverka medicin. Andra insekter producerar den intensivt röda färgen "karmin", som används i livsmedel (godis, yoghurt) eller till smink (rouge, läppstift). Insekternas "teknik" ligger fortfarande före människans teknik på många områden (t.ex. när det gäller flygande konstruktioner) - därför är det viktigt att bevara dessa inspirerande varelser.
5. En sista viktig aspekt är att insekter också ger nöje (provide pleasure)
Tänk på alla vackra fjärilar, söta nyckelpigor eller sommarens ljud av syrsor. Insekternas skönhet har inspirerat många konstnärer, författare, skapare av smycken och många fler. Nästan alla färgglada blommor du kan se eller blommande träd och buskar kräver insekter som pollinatörer. Funktionen hos dessa vackra färger och söta dofter är faktiskt att locka till sig insekter som pollinerar. Så när du njuter av vackra blommor - tacka insekterna. Om du tittar närmare på insekter kan du njuta av de glänsande färgerna och de fascinerande detaljerna i deras kroppar.Utforska de olika insektsgrupperna och lär dig roliga och fascinerande historier om dessa grupper (LÄNK till insektsgrupper).
Det finns huvudsakligen en art som odlas i hela världen: det västerländska honungsbiet (Apis mellifera).
Honungsbin är sociala insekter och lever året runt i stora kolonier (10 000 bin).
Honungsbin har komplexa sociala strukturer och sätt att kommunicera.
Både vuxna honungsbin och larverna behöver nektar och pollen. Honungsbin tillverkar honung av nektar som lagras i kupan.
Honungsbin är generalister och besöker ett stort antal växter för att samla nektar och pollen.
Honungsbin har ganska korta tungor och besöker inte blommor där tungan inte kan nå maten.
Honungsbin är viktiga pollinatörer för många vilda blommor, träd, örter, frukt- och grönsaksväxter.
Intressanta fakta och historier:
Honungsbin kan kommunicera platsen för födokällor genom att dansa.
Honungsbin kan göra honung av "honungsdagg" som utsöndras av bladlöss.
De produkter från honungsbin som vi använder är t.ex. honung och bivax. Bivax används för ljus och olika kosmetika.
Biodlare tar hand om honungsbin. De samlar inte bara in honung, utan flyttar också bikuporna till olika platser och behandlar honungsbina mot parasiter.
De flesta vilda bin är solitärer. Det innebär att de inte bygger kolonier och att varje hona lägger ägg.
Humlor däremot är sociala insekter och lever i kolonier med upp till 500 individer. Endast unga drottningar övervintrar och startar nya kolonier på våren.
Vilda bin kan samla in både pollen och nektar för att föda sig själva och sina avkommor.
Humlor har ofta långa tungor och kan nå nektar i djupa blommor.
Vilda bin pollinerar örter, vilda blommor, träd, frukt- och grönsaksplantor.
Vilda bin är en viktig mat för många fåglar.
Många vilda bin är specialister: de behöver specifika växter för att äta och bygga bo (väddar, fibblor och ärtväxter är viktiga för många arter).
Intressanta fakta och historier:
Det finns mer än 20 000 arter av vilda bin i världen och cirka 300 i Sverige (inklusive 40 humlearter).
Humlor kan flyga även vid dåliga väderförhållanden (kallt, blåsigt) till skillnad från honungsbin. De kan värma sig själva upp till 30°C, även när temperaturen utanför endast är 0°C! Det är därför man kan se humledrottningar flyga så tidigt på våren.
De flesta vilda bin bygger bon på öppen mark, vissa i håligheter eller ihåliga stammar (t.ex. hallon). "Bihotell" hjälper inte bin som har bon i jorden eller humlor!
Humlor är de bästa pollinatörerna för tomater: de gör små vibrationer som "skakar ut" pollen.
Skalbaggar har hårda framvingar som ger dem ett extra skydd. De är ofta mycket färgglada och glänsande.
En del skalbaggar är pollinatörer.
Många skalbaggar bryter ner döda växter, döda djur och avföring.
Vissa skalbaggar lever som rovdjur för små insektslarver eller småfiskar under vattnet.
Vissa skalbaggar är naturliga "skadedjursbekämpare". Jordlöpare äter flera larver av andra insekter och äter även små sniglar och snäckar. Nyckelpigor och deras larver äter bladlöss.
Många skalbaggar och deras larver behöver död ved. De flesta arter är specialiserade på ett eller ett fåtal trädslag.
Vissa skalbaggar förekommer som "skadedjur" i jordbruket (t.ex. potatisbagge) och i skogsbruket (t.ex. barkbagge). Detta är särskilt problematiskt i monokulturer med liten mångfald.
Intressanta fakta och historier:
Det finns mer än 400 000 kända arter av skalbaggar i världen och mer än 4 000 arter i Sverige! Skalbaggar är den mest varierande djurgruppen. 1/4 av alla djurarter är skalbaggar!
Skalbaggar kan inte sticka och är ofarliga för människor.
Larverna av vissa arter (t.ex. av mörkbaggen) används som föda. Forskning visar att dessa larver till och med kan smälta plast och skulle kunna bidra till att lösa vårt plastavfallsproblem.
Skalbaggar som lever i vattnet kan bära med sig luftbubblor för att andas när de dyker.
Dyngbaggen (Scarabaeus) var mycket viktig i det gamla Egypten och förknippad med solguden. Tydligen var skalbaggens rullning av en boll av dynga en symbol för solens rörelse.
Många människor samlar på skalbaggar som hobby på grund av deras mångfald av färger och former.
Att skilja mellan fjärilar och nattfjärilar kan vara svårt för icke-experter. De flesta fjärilsarter är dagaktiva, medan de flesta nattfjärilsarter är nattaktiva.
Fjärilar och nattfjärilar har fjäll på vingarna. Dessa fjäll kan vara mycket färgglada och bilda vackra mönster.
Fjärilar och de flesta nattfjärilar har långa sugande mundelar (=snabel) för att ta upp nektar.
Larvar av fjärilar behöver ofta mycket specifika värdväxter.
Fjärilar och nattfjärilar är viktiga pollinatörer för vilda växter, örter och fruktväxter. De är ofta de enda pollinatörerna för många växter med långa blomrör.
Fjärilar är viktig mat för många andra djur. Flädermöss äter ofta nattaktiva fjärilar.
Intressanta fakta och historier:
Det finns ungefär 180 000 arter i världen och ca. 2650 i Sverige.
På Madagaskar finns en art med en snabel som är mer än 30 cm lång! Det är den enda pollinerande arten av en orkidé med ett liknande långt blomrör!
Larver verkar ha mer än sex ben. Förutom de sex "riktiga" benen har de också flera par ytterligare "falska" ben.
I många regioner i världen äter människor larver eller puppor av många arter.
Det silke som vi använder till kläder är tillverkat av malarnas kokonger, som skyddar pupporna. Silke är en av de starkaste naturfibrerna.
Många flugor, t.ex. blomflugor, är viktiga pollinatörer av växter. De är särskilt viktiga i kallare temperaturzoner och i fjällen.
Många flugarter bryter ner dynga, döda djur eller träd.
Larverna av myggor och vissa andra flugarter utvecklas i vatten och är viktiga födokällor för många fiskar, vattenfåglar, och amfibier.
Vuxna flugor är mat för fåglar, rovinsekter, amfibier, reptiler och insektsätande däggdjur (t.ex. fladdermöss).
Larverna av många arter av blomflugor fungerar som naturliga "skadedjursbekämpare" eftersom de äter bladlöss.
Mygglarverna äter små organismer i vattnet och spelar en viktig roll i återvinningen av näringsämnen.
Intressanta fakta och historier:
Det finns mer än 100 000 arter av flugor i världen och cirka 4 500 i Sverige.
Vissa blomflugor flyttar mellan länder, precis som fåglar! En sådan art som är mycket vanlig i Sverige är flyttblomflugan.
Endast honmyggor biter människor och suger blod. Den huvudsakliga födan för vuxna myggor är faktiskt nektar. Därför bidrar myggor till pollineringen av vilda blommor.
Vissa flugor kan till och med lukta med fötterna (t.ex. husflugan).
Fruktflugan är mycket viktig för vetenskapen. Forskning med anknytning till fruktflugor har redan vunnit flera Nobelpris!
Gillar du choklad eller kakao? Tacka en fluga! Kakao pollineras av en liten fluga.
Myror är sociala insekter och kan leva i enorma kolonier med miljontals individer.
Myrkolonier är mycket välorganiserade. Myror kan bygga stora bon och har en hög kommunikationsnivå.
De kvinnliga arbetsmyrorna saknar ofta vingar. Hanar och drottningar har vingar.
Myror är inte viktig för spridningen av frön för många vilda blommor (t.ex. vitsippor; violer).
Många myrarter är rovdjur och äter andra insekter. De äter många "växtskadedjur". Därför är de viktig för många växter.
Myror livnär sig på alla typer av mat, inklusive as och matavfall i stadsmiljöer. På så sätt är myror en naturlig "städare" för oss människor.
Myror är viktig mat för många fåglar, amfibier, reptiler och till och med däggdjur (igelkott, björn).
Intressanta fakta och historier:
Det finns mer än 13 000 myrarter i världen.
Vissa myrarter "håller" bladlöss i "gårdar". Myrorna äter bladlössens ”honungsdagg”. Honungsdagg är en söt, klibbig vätska. Myrorna skyddar bladlössen från rovdjur och leder dem även till nya värdväxter.
Den största samhängande myrkoloni är nästan 6000 km långt och sträcker sig från Italien till Spanien!
Tillsammans kan myrorna övervinna hinder (t.ex. genom att bygga myrbroar) eller attackera större byten.
Bladskärarmyror samlar in blad och använder dem för att odla svamp som de äter!
Vissa myror producerar antibiotika som kan användas i läkemedel för oss människor.
Det är ofta svårt att skilja mellan sköldbaggar och skalbaggar. Typiskt för många skinnbaggar är deras triangulära "sköld" på ryggen.
Vissa arter (dammskinnbaggar) kan gå på vatten och är ofta synliga på sjöar. De lever som rovdjur och äter andra insekter.
Mesta skinnbaggar suger på växtsapar. Några skinnbaggar är rovdjur som äter andra insekter.
Många fågelarter äter skinnbaggar. Nyckelpigor, larver av blomflugor och vissa andra insekter äter bladlöss.
Vissa grupper av skinnbaggar kan vara skadedjur i hemmen (t.ex. sängbaggar) eller i trädgårdsarbete eller jordbruk (bladlöss).
Intressanta fakta och historier:
Vissa arter producerar ett intensivt rött färgämne som kallas "karmin". Karmin används i färger och kosmetiska produkter som rouge och läppstift. Det är också en populär livsmedelsfärg (t.ex. för godis, yoghurt, ...).
De viktigaste anpassningarna mot rovdjur är kamouflage eller varningsfärgningar.
Några arter sprutar ut en stinkande lukt som försvar. Därför heter några arter ”Stink bugs” på engelska.
Bladlöss utsöndrar honungsdagg, som är en sockerrik, klibbig vätska. Myror äter denna honungsdagg och de skyddar även bladlössen från rovdjur. Även honungsbin samlar in bladlössens honungsdagg och förädlar den till en speciell typ av honung.
Bladlöss kan klona sig själva. På så sätt förökar de sig mycket snabbt. Det är nästan omöjligt att "bli av med" bladlöss med bekämpningsmedel eftersom de förökar sig så snabbt.
Gräshoppor livnär sig främst på växter, ofta på olika gräsarter.
Gräshoppor kan både hoppa och flyga. Vissa arter är även rovdjur!
Många arter är kamouflerade och syns knappt för rovdjur.
Främst är det hanarna som "sjunger" för att locka till sig honor. "Sången" är i själva verket ett resultat av att kroppsdelar (vingar eller ben) gnuggas mot varandra. Vissa arter kan höra med sina ben.
De är mat för många skalbaggar, myror, spindlar, fåglar och små däggdjur (t.ex. igelkottar).
Intressanta fakta och historier:
Det finns cirka 20 000 arter av gräshoppor, gräshoppor och syrsor i världen. I Sverige finns cirka 35 arter.
Vissa arter kan bygga stora svärmar och äta på jordbruksgrödor. En sådan svärm som förstör skörden spelar en viktig roll i Bibeln.
Den största svärm som någonsin observerats hände 1875 och den var lika stor som Kaliforniens yta! Överraskande nog dog den art som byggde denna svärm ut på grund av jordbruk och andra mänskliga influenser!
Honvårtbitare och honsyrsor har ett långt rörliknande organ i slutet av buken. Det ser ut som ett farligt stick, men det är helt ofarligt: Det är ett rör för äggläggning.
I många regioner världen över äter människor gräshoppor, vandringsgräshoppor eller syrsor. Gräshoppor kan vara en framtida hållbar livsmedelskälla. De innehåller mycket protein, men kräver mycket mindre resurser än nötkreatur eller grisar.
Många arter har starka bakben. En gräshoppa kan hoppa runt en meter – det är ungefär 20 gånger kroppslängden!
Vi inkluderar här alla steklar som inte är bin eller myror. Dessa steklar är getingar, parasiterande getingar och växtsteklar.
Allmän information, betydelse och behov:
Vissa getingar är sociala och bygger sina egna bon och kolonier.
Vissa arter är viktiga pollinatörer av vilda växter. Fikongetingar är också den enda grupp som pollinerar fikon.
Många arter av parasitsteklar har en "gök-livsstil" och lägger sina ägg i andra insekters bon. Larverna äter sedan maten i boet eller äter till och med andra insekter.
Larverna av de flesta växtsteklar utvecklas i växter. De behöver ofta mycket specifika värdväxter.
Vuxna getingar är rovdjur och livnär sig på många andra insekter, t.ex. flugor eller myggor, men de jagar också spindlar. Vissa arter lockas också av vår mat eller söta drycker.
Vissa fåglar äter getingar och andra steklar. Grävlingar kan angripa getingars bon för att äta larver.
Intressanta fakta och historier:
Vissa grupper av getingar kan sticka. Getingar gör det endast när de eller deras bo störs eller hotas. Att hålla sig lugn är det bästa sättet att undvika stick.
Vissa arter av parasitsteklar (t.ex. guldsteklar) är väldigt färgglada.
Att döda en geting kan locka till sig fler getingar, eftersom den hotade getingen sänder ut en kemisk larmsignal som luktar som banan.
Vissa parasitsteklar används för biologisk bekämpning av "skadedjur" i växthus, t.ex. när de parasiterar på bladlöss. De bidrar till att skörda tomater, jordgubbar eller gurkor.
Trollsländor är ofta mycket färgglada, har fyra genomskinliga vingar, en tunn kropp och stora sammansatta ögon.
Trollsländans larver utvecklas i vatten.
Larverna av trollsländor tillhör de främsta rovdjuren i vatten och äter andra larver från flugor, myggor och även groddjur eller fiskyngel.
Vuxna trollsländor är mycket framgångsrika flygande rovdjur (god syn + smidig flygning). De livnär sig främst på myggor och flugor, och andra insekter.
Larverna av trollsländor är också föda för vattenfåglar, amfibier och större fiskar. De vuxna har nästan inga naturliga fiender.
Intressanta fakta och historier:
Det finns cirka 5 600 kända arter i världen och cirka 60 arter i Sverige.
Trollsländor kan inte sticka och de biter inte människor. Även om de är ofarliga är många människor rädda för dem.
Parvisa trollsländor flyger i tandem, vilket ibland ser ut som ett hjärta.
Trollsländor är insektsvärldens helikoptrar! Trollsländor kan flyga med en hastighet på cirka 50 km/h. De kan också sväva på en plats, flyga baklänges och göra snabba svängar.
Fossil visar att vissa av trollsländornas förfäder (för 350 miljoner år sedan) hade ett vingspann på upp till 75 cm!
Minskning av insekter - vad det är och varför det spelar roll
Vad är minskning av insekter?
Många insektsarter i världen minskar, vilket innebär att vi har allt färre insekter. När denna nedgång fortsätter under en längre tid kan insektsarter försvinna lokalt eller till och med globalt. Vissa insektsarter har redan dött ut i Sverige eller till och med dött ut globalt! Denna nedgång äventyrar ekosystemen och påverkar direkt våra framtida liv.
Varför är insektsförlust ett problem?
Vi behöver insekter för att skörda våra grödor - cirka 75 % av alla grödor pollineras av insekter. En allmän tumregel är att ungefär en tredjedel av den mat vi äter kräver insektspollinering. Om vi inte har tillräckligt med insekter kommer detta att påverka matproduktionen! Insekter har också många fler funktioner och är viktiga bytesdjur för andra djur - att förlora dessa insekter kommer alltså att påverka nästan alla ekosystem världen över på ett negativt sätt!
De flesta frukter kräver pollinering av insekter.
Hur illa är minskning?
En nyligen genomförd studie från Tyskland rapporterade en minskning av insektsbiomassan med 75% på 27 år! Ett exempel i konkreta siffror: Forskare samlade in 100 gram insekter i en fälla 1989. 2016 hade mängden insekter sjunkit till 25 gram. Det är en enorm minskning! Andra studier rapporterar om minskningar för många insektsgrupper runt om i världen. För de flesta platser i världen har vi dock inte tillräckligt med långsiktiga observationer för att kunna ge exakta siffror, men trenderna för många insektsarter är negativa. Några siffror för Sverige: Cirka 30 % av alla biarter och 20 % av alla fjärilsarter i Sverige är hotade eller utrotningshotade. Kommer vi att förlora alla insektsarter? Nej, men många arter kan försvinna, särskilt de mer specialiserade insektsarterna. Konsekvensen blir att vi får en mindre varierad och mer monoton natur.
Vilka är orsakerna till denna minskning?
Insekternas nedgång beror på mänskliga handlingar. De viktigaste orsakerna till minskningen är förändringar i landskapet på grund av intensivt jordbruk (=odling) och avskogning. Detta förändrade landskap är ofta mycket monotont och erbjuder sämre livsmiljö och föda för insekter. Dessutom använder det intensiva jordbruket ofta bekämpningsmedel (=gift) för att bekämpa skadedjur, vilket också dödar många andra insekter. Städer och andra urbaniserade områden är också ett problem för insekterna, då de inte erbjuder tillräckligt med "vilda" områden där insekterna kan trivas. Slutligen påverkar klimatförändringarna också många insekter på ett negativt sätt. Det finns alltså inte "en" orsak, utan ett samspel mellan flera orsaker som är kopplade till mänskliga handlingar.
Jordbruk med liten mångfald och användning av bekämpningsmedel äventyrar insekterna.
Om mänskliga handlingar är avgörande för nedgången krävs det en förändring av de mänskliga handlingarna för att vända trenden. Vi behöver inte bara vara medvetna om problemet, vi måste agera!
